Ja hörröni, folkdräkt eller modeshow?
Denna resa kändes som ett vägskäl, för det var kanske först nu som jag insett hur totalt ointressant det är med mode egentligen. Med mode menar jag alltså den moderna kapitalistkarusellens köp-och-sälj-hysteri, nya stjärnor varje dag, nerknarkade modeller etc.
För på Rookies & Players, med spexiga montrar, allt gick i svart, fräcka kollektioner, nya stjärnor...blä. Långtråkigt och dötrist. Nej, vi gick till Hemslöjdens butik på Nybrogatan istället för att få en färginjektion.
Men intresset för dräkthistoria verkade öka i takt med att avsmaken för mode växte.
För hur underbart var det inte på arkivet, eller ännu bättre, på Klädkammaren? Där tusentals och åter tusentals plagg från alla tider ligger i en enda stor inspirationshög och bara ramlar in i mitt medvetande så fort jag tar klivet in i denna gigantiska historiska garderob. Den underbara Erik Thorell som visade folkliga plagg för oss under en kavalkad av färger och former, där ögonen knappt kan slita sig och där fingrarna bara vill smeka den utslitna vadmalen eller det konstfullt sömmade sidenlivet. Wow.
En annan intressant sak de gör på klädkammaren är förutom att samla på gamla plagg skapandet av nya. Att väva upp ett identiskt tyg (linvarp, ylleinslag, MUMS) för en kopia av en nyrokokoklänning eller trycka upp ett nytt gustavianskt kattun? Återigen var mina sinnen på helspänn. Det FINNS knappast nåt roligare än att studera och återskapa historien med hjälp av det alla människor alltid haft närmast kroppen - kläderna. Tänk att ett livstycke eller en utsliten pälskjol kan berätta så mycket om en människa, om en familj, om ett helt samhälle! Min iver går knappast att ta miste på. Nej hörni, det här är verkligen något jag skall fördjupa mig i.
Och det härliga är att jag SKA fördjupa mig i detta! Jag skall nämligen tillbaka till Skansen och deras klädkammare vecka 9 för en veckas fullspäckad praktik, och har jag snuskig tur sitter de på ett livstycke från Bohuslän; ett rokokolivstycke som jag brinner av längtan att få attackera med vita bomullshandskar, måttband och millimeterpapper. Oh. Rysnig av välbehag.